Hanteringen av vattenkvaliteten i havet riktar ofta in sig på synliga utsläppskällor som avlopp, floder eller sjöfart. En ny global studie, ledd av forskare vid Göteborgs universitet, visar att osynliga grundvattenutsläpp kan bidra minst lika mycket till kvävetillförseln till vattnet längs kusterna.

När vi går in i FN:s årtionde för havsforskning uppmärksammar en ny forskningsstudie en ofta förbisedd källa till påverkan på ekosystemen längs våra kuster.

Studien, som undersökte grundvattenutsläpp på mer än 200 platser världen över, visar att grundvattnet på många håll är den största källan till kväve- och fosfortillförsel till havet, inklusive vissa områden i Östersjön.

Grundvattnet är till stor del osynligt och svårt att undersöka. Det är därför som ansvariga för att kontrollera kustvattenkvaliteten ofta förbiser grundvattenutsläpp i haven”, säger Isaac Santos, professor i marin kemi vid Göteborgs universitet, som ledde studien i samarbete med tretton universitet världen över.

– Kväveföroreningar är ett stort hot mot den marinbiologiska mångfalden och ett problem världen över. Förvånande nog visade vår globala analys att kväveutsläpp från grundvattnet överskrider flodernas kväveutsläpp på60 procent av de platser där båda källorna har kvantifierats.

Grundvattnet ackumulerar kväve från gödningsmedel som används i jordbruk och det kan ta flera årtionden innan detta kväve släpps ut i havet. När kvävet når havet ökar det biomassan av alger och minskar den marinbiologiska mångfalden och i förlängningen fisket.

Många sjöar och floder står i förbindelse med grundvattenakviferer, geologiska formationer som lagrar grundvatten. Denna omfattande sammanlänkning har lett till lagstiftning för att skydda grundvattenberoende ekosystem på nationell och europeisk nivå.

– Denna studie visar dock att även det kustnära havet har en omfattande förbindelse med dessa akviferer. Därför behöver vi tänka på grundvattenakvifererna också när vi hanterar kustvattenkvaliteten. Till exempelhar Östersjön och många andra kustområden utsatts för kväveföroreningar under flera årtionden, säger Stefano Bonaglia, marinkemist vid Göteborgs universitet som också deltog i studien.

De understryker båda att hanteringen av grundvattenutsläpp i kustnära hav är utmanande och kan kräva flera decennier av arbete. Vid Göteborgs universitet kommer marinforskarna att fortsätta att undersöka submarina grundvattenutsläpp inom ett antal internationella forskningsprojekt.

– Klimatförändringar, höjda havsnivåer och förändrad markanvändning kommer att ändra den kemiska sammansättningen i kustnära akviferer och vi försöker nu förstå vilka långsiktiga effekter det kommer att ha på submarina grundvattenutsläpp, säger Isaac Santos.